Cementario General
Jag har ju glömt att berätta för er.. I söndags besökte vi kyrkogården. Den är känd här i Santiago och många turister åker för att bara titta på den, däribland vi. Det var määääktigt! Shit vilken kyrkogård. Jag har aldrig sett något liknande. Det var lika stort som ett litet samhälle med flera hundratusentals gravar. "Vägarna" mellan gravarna hade olika namn, bilar kunde köra där. Det fans tusetals familjegravar som var som små hus. Inne i huset låg det flera kistor och en dörr med galler för.
Överallt fanns det som radhus som såg ut som hyreshus, men väggarna var fyllda med gravstenar som såg ut som fönster.
Jag gick där på kyrkogården, tyst för mig själv.. Jag brukar inte bli så tagen av saker, men jag blev det här. Det kändes in i hjärtat att gå omkring där. Man kände att man inte var ensam. Det var vackert och fridfullt. Aldrig har jag heller sett så fina och välomhandtagna gravar. Jag tänkte på farfar... Jag gick förbi många gravar med tonåringar som dött. Deras bröder, systrar, bästa kompisar och familj hade varit där och lämnat dikter och fotografier. Då tänkte jag på Jacob, tänk om något skulle hända honom. Massa tankar rörde sig i mitt huvud när jag gick där. Det var en fin stund för mig.
Det var massor med folk där, dom fixade sina anhörigas gravar, lagade mat i småhus, man kunde köpa mat i stånd, folk hade även familjeträffar, stod och lyssnade på musik och pratade bredvid ders anhöroga gravar.

Hus med gravstenar

Det ser ut som fönster, men såhär ser det ut på nära håll

<3 Rip

På den här delen av kyrkogården låg det bara bebisar :( <3 Barn dom dött samma dag de föddes, som blev några dagar, veckor och några år gamla. Fruktansvärt. Dessa gravar var förfallna och där fanns inga blommor :( De flesta korsen var ruttna och gravstenarna trasiga..

Här kan vi vi se en del av alla som dött av politiska orsaker.. Alldeles för måånga, helt overkligt!

Jag avslutar med den här häftiga bilden. Molnen ligger nedanför bergen i Santiago

Ta hand om er och varandra <3
Kommentarer
Postat av: Mamma
Tack Josefine för det fina inlägget <3
Trackback