Övernaturligt..

Ni som känner mig bra vet att jag tror på något övernaturligt. Inte bara för att jag tror på det, utan för att jag varit med om mycket som tyder på att det finns något. Det är inte många som tror mig när jag berättar vad som hänt, de flesta tycker nog att jag är konstig eller att jag bara inbillar mig saker. Men jag vet att det jag sett och upplevt är på riktigt. Det hela började för ca 2 år sen.. Jag började helt plötsligt känna att jag inte var ensam, jag kände det så otroligt starkt vissa nätter nere i källaren. Jag kan ligga hemma med alla fönster stängda och plötsligt blåser det en kall vind över mig och sängen sjunker ner bredvid mig som om någon sätter sig på sängkanten. Jag har även vaknat upp exakt samma tid flera nätter i rad av att jag fryser otroligt mycket. En kväll stod jag nere i tvättstugan, jag får en känsla av att någon står bredvid mig och jag börjar frysa och sen är det som en svag viskning i örat samtidigt som dörrhandtaget faller ner på golvet.. Jag vet, ni måste tycka att jag är störd, men det finns något i mitt rum. Jag vet inte om det är en skydsängel, någon som bott där innan eller vad det nu kan vara. Men den har aldrig gjort mig illa..
I början var jg jätterädd, men sen började jag vänja mig. Jag har läst böcker, artiklar och sett dokumentärer att man inte ska försöka göra "dom" arga eller försöka bli av med dom, för då blir de upprörda och om de vill kan de skada en. Det sjuka är att ibland kan jag vakna upp på morgonen med en bula i pannan, det har hänt några gånger och jag har ingen aning om vad som hänt under natten. Helli sov hos mig en natt och hade vankat av att jag betädde mig jättekonstigt, jag hade varit så läskig att hon inte hade vågat väcka mig, jag sov men det var som om något levde inne i mig.... :/
När vi åkte till Gran Canaria förra året vaknade jag upp mitt i natten av att någon/något klappar mig på kinden, jag var så trött och somnade bara om utan att tänka på det. När jag vanknade på morgonen var vissa av mina kläder från garderoben nedslitna på golvet och min dörr stod vidöppen, det kan ju varit en inbrottstjuv, men inget var stulet och varför klappade någon mig på kinden?? Det är så otroligt obehagligt..
Det värsta som hänt hände förra vintern. Jag hade varit ensam hemma några dagar för mamma och pappa var bortresta. När jag är ensam hemma är jag livrädd. Jag går helst inte ner i källaren själv (där jag har mitt rum) så jag sover för det mesta uppe på övervåningen och när jag måste gå ner för att hämta kläder eller något ringer jag någon så jag inte är ensam. Hur som helst, jag hade varit själv några dagar och varje kväll började persiennen att gunga fram och tillbaka fram och tillbaka.. Dent var ingen blåst genom fönstret och inget som kunde orska en vindpust.. Det slutade emellanåt, men började oftast på kvällarna .. Efter några dagar kom Nathalie hem till mig, vi skulle föra innan vi skulle ut.. Jag berättade för henne om vad jag kan känna och hon trodde på mig.. När vi ska gå hemifrån står vi utanför huset för att vänta på taxin.. Plötslgit hör vi en dunk, men verkligen en dunk innifrån, vi kunde höra det från gatan utanför och det börjar rycka hysteriskt i dörrhandtaget innifrån!!!! Tro mig , jag började gråta och den natten sov jag inte hemma själv!!!!!!!!
Det låter jättemärkligt och overkligt.. Men jag tror att jag är öppen för att kunna få kontakt med dom och jag tror att det bara är de som är öppna för som kan känna något och en del som kan få kontakt med dom..
Christian är exakt likdan som mig, han har varit med om sjuka grejjer, steg som börjat som små men sen blivit som om någon hoppar på övervåningen och han har varit ensam hemma.. När vi är hemma hos mig känner både han och jag att vi inte är ensama.. Idag kände vi det otroligt starkt. Utan att höra så jättekonstiga ljud kände båda att något fanns där hela tiden. En gång hörde vi nycklar läggas på bänken innanför ytterdörren (utanför mitt rum) men det var ingen som var där.. Det är en känsla båda har, men den är svår att förkara men vi känner starkt att vi är iakktgna..
Jaja, nu ska jag sluta låta som ett psyco, sköt om er :)

Kommentarer
Postat av: Anonym

Det är pappa som håller ett öga på Dig så att Du inte gör bort Dig eller råkar ut för hemskheter.

2011-10-14 @ 07:57:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0